mlssn

Jag är en flitig euro­vi­sion­stittare, har kol­lat på det mesta i anslut­ning till det som gått på tv. Inte för att jag gillar musiken eller för att det är visuellt till­ta­lande, utan för att det är humor i värld­sklass, ofta utan att det var menin­gen. Årets höjd­punkt i hela karusellen var nor­rman­nen i “inför” pro­gram­men”. Som gav en halv poäng för torrt och livlöst hår samt såg fram emot den fin­ska fes­ten, vilken för­mod­li­gen skulle bli “mumintroll och vodka”. Det fin­ska schlagertrol­let såg milt roat ut. Tricket till att kolla på schlager­cirkusen är att ta det som ett event och inte som något som har någon anknyt­ning till musik. Det är cirkus, i sin allra bästa inkarnation.

Men den stora behåll­nin­gen av årets fes­ti­val är en ser­iöst bra låt, Vision­ary Dream eller My story som den tydli­gen hette innan fes­ti­valen med Sopho Khal­vashi. Nu har jag alltid varit en sucker för etno-inspirerade gre­jor. Men jädrar vilket härligt kaos det är i den låten, så tvärt emot vad jag brukar gilla. Hade euro­vi­sio­nen haft att göra med musik så hade den varit en given vinnare.

Sen när The Ark, som av mig vän­tat, krashade så vis­ste man att afton­ho­rans forum skulle vara en guld­gruva av humor. Bit­tra sven­nar som dammade av dom gamla grann­land­sar­gu­menten. Det är fan­tastiskt roligt att läsa vad alla dom idioterna skriver, dom har aldrig stan­nat till och tänkt att det kan ha att göra med kul­turella skill­nader. Grannlän­der ten­derar att ha lik­nande kul­turell basis att stå på, vilket i sin tur ger lik­nande smak och tren­der. Sen att öststa­terna tar tävlin­gen på mycket mer all­var är en annan sak som ger dom en fördel. Men men, nog om det, vill du skratta tills du gråter, alter­na­tivt bli led­sen och besviken på män­niskan som ras. Så pass att du tar livet av dig. Gå till afton­ho­rans forum och läs. (Vägrar länka av principskäl).